• Fakta & statistik

    9 NOV, 2009

    527 000 såg cupfinalen

    I lördags var det returmatch mellan AIK och IFK Göteborg när Svenska Cupen avgjordes inför ett välfyllt Råsunda. Senaste tidens allsvenska hajp runt ärkerivalerna fick även folk att bänka sig framför TV-apparaterna.

    Läs mer...
  • Fakta & statistik

    4 NOV, 2009

    Mer publik i Allsvenskan och Superettan

    När Allsvenskan och Superettan nu har avslutat sina säsonger står det klart att publiksiffrorna i svensk herrelitfotboll totalt sett har ökat under spelåret 2009.

    Läs mer...
  • Fakta & statistik

    20 OKT, 2009

    Här är de mest omskrivna eventen

    Vasaloppet är det enskilt mest omskrivna svenska evenemanget. Elitloppet, Stockholm Pride och Hultsfredsfestivalen är andra omskrivna evenemang som toppar sina kategorier. Det framgår av Sponsrings & Eventföreningens senaste Eventbarometer

    Läs mer...
  • Fakta & statistik

    13 OKT, 2009

    Sverige gick mot strömmen

    IRM:s årliga analys över reklammarknaden i 22 olika länder visar att omsättningen föll redan under 2008. Däremot var den svenska reklammarknaden ett undantag med en positiv tillväxt under samma period

    Totalt sett investerade annonsörerna 286 miljarder Euro under 2008, vilket är en minskning 7,6 procent eller 24 miljarder Euro. Detta kan jämföras med de nordiska marknaderna som visade en nedgång på 1,5 procent, medan den svenska reklammarknaden stod emot med en ökning av medieinvesteringarna på drygt 280 miljoner kronor eller 0,8 procent.

    Att reklammarknaderna i de flesta länder viker nedåt under 2009 är numera allmänt känt, men denna analys visar att vissa länder uppvisade kraftiga fall redan under 2008. I Spanien, som redan 2008 hade en samhällsekonomi i kris, föll medieinvesteringarna med hela 9,3 procent och i USA, där minskningen inleddes 2007, minskande omsättningen på reklammarknaden med 6,3 procent. Även Japan, Storbritannien och Irland hade fallande medieinvesteringar redan 2008.

    Det finns emellertid flera länder reklammarknader, där tillväxten fortfarande var kraftig under 2008. Allra högst mest ökade investeringarna i Belgien med en tillväxt på 13,6 procent jämfört med 2007. Även Polen, Österrike, Ungern och Italien visade kraftig tillväxt på reklammarknaden 2008. De flesta av dessa länders reklammarknader har drivits av en snabbt växande marknad för Internetreklam, som har tvåsiffriga tillväxttal.

    - Vår analys visar tydligt att de nordiska reklammarknaderna stod emot nedgången under 2008 relativt väl och att den svenska reklammarknaden visade tillväxt trots att omsättningen vek nedåt under fjärde kvartalet, säger Magnus Anshelm, VD på IRM.

    - Sedan dess har dock reklammarknaden i Sverige minskat med drygt 15 procent, men mycket talar för nedgången varit minst lika stor på de flesta reklammarknader. Varken Sverige eller Europa, USA eller Japan har varit opåverkade av lågkonjunkturen och dess effekter på reklammarknaden, avslutar Magnus Anshelm.

    Källa: IRM

  • Fakta & statistik

    12 OKT, 2009

    STCC snittade 11 700 åskådare

    När årets STCC-säsong summeras visar det sig att den totala publiksiffran uppgår till 115 500 åskådare med ett publiksnitt på cirka 11 700 per deltävling.

    Föga oväntat är det STCC-finalen på Mantorp Park som drar mest publik med sammanlagt 25 800 åskådare. Näst mest publik attraherade Göteborg City Race som dock gjorde ett publiktapp från fjolårets notering på 38 000 åskådare. Publiksiffran för den andra upplagan av stadsracet på den nyetablerade banan i Frihamnen stannade på 21 200.

    Övriga deltävlingar ligger stabilt på runt 10 000 åskådare förutom den norska deltävlingen i Våler (preliminär publiksiffra, red.anm.). Totalt lockade STCC 115 500 åskådare vilket ger ett snitt på 11 700 utslaget på de nio deltävlingar som ingår i serien.

    Nu väntar förberedelserna inför nästa säsong. Styrelsen och ledningen för STCC arbetar bland annat med att etablera racingserien i Skandinavien och för att få till stånd en deltävling i Stockholm redan 2011.

    PUBLIKSIFFROR STCC SÄSONGEN 2009

    Deltävling Bana Datum Publik
    1 Mantorp Park 1-2 maj 10 150
    2 Karlskoga 22-23 maj 10 550
    3 Göteborg 5-6 juni 21 200
    4 Knutstorp 25-26 juni 10 900
    5 Falkenberg 10-11 juli 10 050
    6 Karlskoga 14-15 aug 10 450
    7 Våler 28-29 aug 5 000
    8 Knutstorp 11-12 sep 11 450
    9 Mantorp Park 25-26 sep

    25 800

    TOTALT: 115 500

    Källa: STCC

  • Fakta & statistik

    1 OKT, 2009

    Svenskarna vill att samhället stimulerar till träning

    Hela 52 procent i åldern 23-35 år vill att samhället ska stimulera folk till att motionera mera. Det är en av sponsorinsikterna som framgår av Stadiums aktuella undersökning om svenska folkets träningsvanor.

    Motionstrenden är påtaglig sett till det ökade deltagarantalet i landets motionslopp. Att personalens hälsa är en nyckelfaktor för företag är ingen nyhet. För att ta reda på mer om svenska folkets träningsvanor har sportdetaljhandelskedjan Stadium låtit göra en undersökning bland 1095 svenskar i åldern 15-70 år.

    Av undersökningen framgår att 68 procent av svenska folket tränar minst en gång i veckan så att de får upp pulsen och blir svettiga. Men det är långtifrån alla som motionerar. Nästan hälften, eller 48 procent, uppger sig vara trötta och orkelösa på grund av för lite motion och en femtedel motionerar inte överhuvudtaget. Av alla som motionerar regelbundet är det 47 procent som brukar gå, med eller utan gåstavar. Näst vanligast är cykling före löpning på tredje plats.

    Stadium ställer frågan vad som skulle få människor att motionera mera. Vad som då framkommer är att en rolig träningsform eller någon som drar med en ut och tränar är det som främst kan få svenskarna att börja träna mer. 

    Men vad som motiverar skiljer sig mellan kvinnor och män och mellan olika åldersgrupper. Kvinnor föredrar om träningen är rolig medan männen vill träna mot ett uppsatt mål. Sett till ålder vill15-22-åringarna ha någon att träna med medan 23-35-åringarna främst motiveras av en utmaning, t ex en stegtävlig bland arbetskamraterna. 

    - Min uppmaning till alla som känner att de tränar för lite är att hitta något de tycker är kul och sedan inte sätta för höga mål. Det spelar ingen roll vad det är, bara det blir av. En liten stunds träning då och då är bättre än inget alls, säger Sussi Calås-Jonsson, informationschef på Stadium, i en kommentar.

    Slutligen anser drygt fyra av tio svenskar att samhället borde göra mer för att stimulera människor till att röra på sig. Den åsikten är särskilt vanlig i åldern 23-35 år (52 procent). 

    Fler resultat ur undersökningen:


    - 53 procent tror att de skulle få snyggare kropp om de tränade mer och tre av tio skulle känna sig mer attraktiva.

    - Styrketräning har flest utövare ibland 23-35-åringarna medan störst andel som löptränar finns bland 15-22-åringarna

    - Hälften anser att stillasittande aktiviteter som dataspel är ett hot mot barns och ungdomars hälsa. Kvinnor oroar sig mer över detta än män.

    - Ändå är det endast tre av tio svenskar som kommer att stimulera sina barn till att röra på sig när de växer upp.

  • Fakta & statistik

    15 SEPT, 2009

    Medieinvesteringarna i TV ökade under augusti

    Augustisiffrorna över medieinvesteringarna, som förmedlats av medlemmarna i Sveriges Mediebyråer, är de hittills bästa under 2009.
     
    Under augusti var nedgången 8 procent jämfört med samma månad 2008, som var ett mycket starkt år. De mediekategorier som ökar jämfört med augusti förra året är TV, radio, utomhus, samt även internet som ökar något, medan däremot tryckta media minskar generellt.
     
    Den förmedlade annonsvolymen av medlemmarna i Sveriges Mediebyråer i augusti 2009 var
    717 306 736 miljoner kronor - vilket är en nedgång med 8 procent jämfört med samma månad 2008. Det innebär en nedgång på 18,7 procent för perioden januari till och med augusti 2009. Nedgången motsvarar drygt 1,4 miljarder kronor.
     
    - Historiskt sett är augusti en månad som kännetecknas av något lägre investeringar jämför med höstmånaderna - september, oktober och november - så det är först under hösten som vi på allvar kan se på vilken nivå konjunkturen ligger, säger Staffan Slörner, VD för Sveriges Mediebyråer i ett pressmeddelande.
     
    - TV stärker sin position i augusti, och har gjort så under hela 2009. Nu har TV en andel på 36 procent och tillsammans med internet har TV tagit en procentenhet i andelar under 2009. Att ta andelar i en sjunkande konjunktur är oerhört viktigt både för att klara årets resultat men även för att kunna komma tillbaka snabbare när det vänder, kommenterar Staffan Slörner.
     
    Internet ökar igen om även endast med 0,5 procent. För 2009 ackumulerat har internet backat 11 procent jämfört med branschen som helhet, som har gått ner 19 procent. Internet behåller således sin position som en av de starkaste mediekategorierna. Det är endast den mindre kategorin bio som går mot strömmen och ökar med 7 procent ackumulerat under 2009. 
     
    - Eftersom internet som mediekanal fungerar som en kommunikativ plattform för annonser, men även som en säljdrivande kanal med stor mätbarhet, så är det naturligt att de annonsörer som ser en direkt avkastning på sina kampanjer i lägre grad väljer att minska investeringarna i internet jämför med andra kanaler, säger Staffan Slörner.
     
    Annonsvolymerna i tryckta media minskar generellt och det gäller såväl dagspress och kvällspress som populär- och fackpress, som alla minskar med mellan 14 och 44 procent.
     
    För medlemmarna i Sveriges Mediebyråer är augusti hittills den bästa månaden under 2009, där den åttaprocentiga nedgången är den hittills minsta i år. Mars var procentuellt den näst bästa månaden med en nedgång på 16 procent. 
     
    - Många av våra medlemmar och samarbetspartners vittnar om att konjunkturen nu har blivit något mildare. En del annonsörer har återvänt och andra väljer att förlänga eller förstärka sin närvaro. Vi behöver dock några månader till på oss för att kunna konstatera att det verkligen skett en förändring. En svala gör ingen sommar, avslutar Staffan Slörner.

  • Fakta & statistik

    8 SEPT, 2009

    Lönsamma evenemang

    Sommarens O-Ringen gav 64 miljoner kronor i turistekonomisk omsättning.
     
    Orienteringstävlingen O-Ringen bidrar starkt till att höja den turistekonomiska omsättningen där tävlingen drar fram. I somras var det 15 600 deltagare i Småland, med Eksjö som bas, och det bidrog till att höja turistomsättningen med 64 miljoner kronor i regionen.
     
    Det visar en marknadsundersökning som gjorts av Rubin Research & Consulting AB på uppdrag av O-Ringen och Eksjö kommun.
     
    Till summan 64 miljoner kronor ska också adderas omsättningen i arrangemanget O-Ringen, vilket är cirka 28 miljoner kronor, så motsvarar omsättningen cirka 92 miljoner kronor.
     
    Eksjö kommun fattade för tre år sedan beslut om att stödja O-Ringen-arrangemanget på olika sätt till ett totalt värde av 2,5 miljoner kronor.
     
    - En av våra viktigaste argument för det var att vi ville sätta Eksjö på kartan. Det tycker jag att vi lyckats med. Med facit i hand kan vi konstatera att effekten av O-Ringen, kontra att vi satsat på en annonskampanj för 2,5 miljoner kronor, är avsevärt större, säger Lennart Bogren (C), kommunalråd i Eksjö i ett pressmeddelande.
     
    - Det är sällan man kan göra sig till tolk för alla kommuninvånare i rollen som politiker, men i det här fallet tror jag att jag kan göra det. Alla i Eksjö har uppskattat arrangemanget mycket och jag har inte hört något negativt. Stort tack till alla de 1600 funktionärer som ideellt jobbat med O-Ringen, fortsätter kommunalrådet.
     
    Marknadsundersökningen har inte bara handlat om ekonomi, utan också om hur deltagarna uppfattade O-Ringen på olika områden. Det som framförallt sticker ut i den undersökningen är att punkten arrangemang och organisation får betyget 4,4 på en femgradig skala, vilket är klart högre än de senaste årens O-Ringenarrangemang.
     
    - Det är en viktig signal i vårt arbete att bygga varumärket O-Ringen, säger O-Ringenchefen Tom Hollowell.
     
    - Betyget för O-Ringen ligger nära nog på samtliga punkter över genomsnittet eller i höjd med genomsnittet på andra stora evenemang i Sverige, konstaterar Hollowell vidare.
     
    De 21 lokala föreningarna i Småland, som gemensamt svarade för arrangemanget, går heller inte lottlösa.
     
    - Våra 1600 funktionärer har tillsammans utfört cirka 12.000 dagsverken ideellt, säger Göran Nilsson, generalsekreterare för O-Ringen Småland 2009. Vår målsättning har varit att föreningarna ska få betalt med cirka 320 kronor per utfört dagsverke, och även om inte slutresultatet är helt klart, pekar det mot att vi når det målet.
     
    Det innebär ett överskott i arrangemanget på cirka fyra miljoner kronor.

  • Fakta & statistik

    3 SEPT, 2009

    Varierande stöd för OS 2016

    Metropolkvartetten Madrid, Rio de Janeiro, Chicago och Tokyo kämpar om att få arrangera OS 2016. En ny undersökning ger en bild av hur stort allmänhetens stöd är för OS-kampanjerna.
     
    Historiskt sett har folkets stöd för ett OS varit en framgångsfaktor i att vinna ett olympiskt spel. Det har också bidragit till en acceptans för genomförandet samt effekterna av spelens arv.
     
    Inför OS-2016 står kampen mellan Madrid, Chicago, Rio de Janeiro och Tokyo om vem som får stå som värd för spelen.  Sponsringskonsultföretaget Sport+Markt har en gjort en undersökning för att mäta det lokala stödet.
     
    En telefonundersökning bland cirka 1 000 personer i respektive land under maj månad visade att stödet i USA, Spanien och Brasilien är högt medan i Japan har arrangörerna svårt att få med sig allmänheten.
     
    Bland de tillfrågade uppgav 60 procent av spanjorerna att de upplevde Madrids kampanj som "Mycket bra", och motsvarande siffror för Rio de Janeiro och Chicago låg också högt på 59 respektive 55 procent. I Japan var det enbart 24 procent som ställde sig mycket positiva.
     
    Hartmut Zastrow, vd på Sport +Markt, kommenterade undersökningens resultat:
     
    "The bid of Tokyo does not have enough support in its own country so far. This weakens the Japanese bid immensely. The population's passion for a sports event is the key to its success."

    Acceptans för kampanjen att vinna OS 2016 i respektive land (i procent)

      Madrid Chicago Rio de 
    Janeiro
    Tokyo
    Very good 60 55 59 24
    Good 33 37 30 48
    Not so good 3 3 4 19
    Not good at all 2 3 3 8
    No answer 2 2 4 1

    Källa: Sport+Markt

  • Fakta & statistik

    1 SEPT, 2009

    Event Marketing presterade bättre än medierna

    I IRM:s rapport för det andra kvartalet minskar medieinvesteringen med 16.2 procent eller drygt 1,4 miljarder kronor jämfört med motsvarande period 2008. De flesta medieslagen tappar inklusive Event Marketing som ändå håller emot bra med en nedgång på 11,6 procent.

    Enligt IRM tappar nästan samtliga medieslag reklamintäkter när den totala mediekakan minskar från förra årets 8,7 miljarder kronor till 7,3 miljarder för det andra kvartalet 2009. 

    Inom storstadspress, fackpress och kvällspress finner man den största minskningen. Även populärpress och landsortspress tappar mer än en femtedel av sina annonsintäkter. TV, radio, gratistidningar minskar i linje med marknaden i övrigt. Även direktreklamen och utomhusreklamen tappar reklamintäkter, men de ökar sina marknadsandelar något eftersom intäkterna minskar mindre än mediemarknaden som helhet. IRM påpekar även att Event Marketing tappade intäkter men presterade något bättre än medieinvesteringarna totalt (se tabell nedan). Event Marketing minskade med 11,6 procent under andra kvartalet 2009 jämfört med samma period ifjol.

    Internet, förutom mobilmarknadsföring och annonsblad, är den enda mediekategori som ökar under det andra kvartalet i år, främst med hjälp av sökordsmarknadsföringen. Bioreklamen omsatte lika mycket i det andra kvartalet 2009 som motsvarande kvartal föregående år. 

    - Nedgången på reklammarknaden är historiskt stor men var väntad. Resten av hösten kommer att se fortsatt dyster ut om än något bättre. Det är först i början av nästa år som vi kommer att se en viss ljusning, säger Magnus Anshelm, VD på IRM.

    Tabell: MEDIEKAKAN Q2

    Medieslag Procentuell andel Föregående år
    Dagspress 24,5 27,7
    Internet/mobil 16,8 13,5
    TV inkl Text-TV 16.0 16.0
    DR 13,2 12,2
    Gratisdistrib. tidningar 8,7 8,5
    Tidskrifter 7,2 8,6
    Kataloger 5,5 5,6
    Utomhus/butiksmedia 3,8 3,6
    Radio 2,3 2,3
    Bilagor 1,7 1,6
    Bio 0,3 0,2
    Sammanlagt i Mkr 7 313 Mkr 8 728 Mkr

    Källa: Irm-Media

  • Fakta & statistik

    18 AUG, 2009

    Världens mest värdefulla sporträttigheter

    Tidningen Sportspro Magazine presenterar en unik kartläggning och rangordning av de mest värdefulla sporträttigheterna i världen. Läs vilka som toppar listan.
     
    Sportspro Magazine har gjort en noggrann genomgång av över 500 globala rättigheter och definierat de mest värdefulla rättigheterna främst utifrån perspektivet säljbart eller "saleability".
     
    Det har utmynnat i en 200-lista som publiceras i augustinumret. Inte helt oväntat toppas listan av National Football League, NFL, som värderas till 4,5 miljarder dollar eller 33,3 miljarder kronor. Ligan är den mest populära idrotten i USA och drar årligen in sju miljarder dollar (drygt 50 miljarder kr) i centrala intäkter varav 70 procent av intäkterna härstammar från centralt förhandlade TV- och medierättighetsavtal. Intäkterna delas sedan mellan 32 lag där ligans franchisemodell anses vara en starkt bidragande framgångsfaktor.
     
    Kartläggningen visar också att USA är en dominant i sportindustrin mot bakgrund av att de fyra första placeringarna är amerikanska sporträttigheter. På andra plats efter NFL kommer Major League Baseboll värderat till 3,9 miljarder dollar följt av NBA (2,34 miljarder) och på fjärdeplats Nascar (1,9 miljarder).
     
    Det högsta rankade europeiska teamet är Ferrari på en sjunde plats (1,55 miljarder), placeringen före Manchester United (1,49 miljarder) som är den mest värdefulla fotbollsklubben i världen.
     
    Golfstjärnor ligger generellt högt i topp på grund av den lukrativa affärsverksamheten i att designa golfbanor. Tiger Woods ligger på elfte plats och är ohotad etta bland idrottare. Hans varumärke och företagsverksamhet har en värdering på 1,25 miljarder dollar.
     
    En annan sportikon, David Beckham tillsammans med sin fru Victoria, återfinns på plats 88 med sitt gemensamma bolag Beckham Brand Ltd (375 miljoner).
     
    Flera enskilda evenemang finns på listan och störst värdering har Wimbledon med sina 900 miljoner dollar på en 22:a plats.

    TOPPLISTA ÖVER VÄRLDENS MEST VÄRDEFULLA SPORTRÄTTIGHETER 

    Sporträttighet Värdering i miljarder dollar (kr) 
    1. National Football League 4,5 (33,3)
    2. Major League Baseball  3,9 (28,8)
    3. National Basket Ball Association  2,3 (17,0)
    4. Nascar 1,9 (14,0)
    5. Fifa World Cup  1,7 (12,6)
    6. Indian Premier League (cricket)  1,6 (11.8)
    7. Scuderia Ferrari   1,5 (11,1)
    8. Manchester United   1,49 (11,0)
    9. Formel 1  1,45 (10,7)
    10. Dallas Cowboys 1,27 (9,4)
    11. Tiger Woods   1,25 (9,2)
    12. New York Yankees  1,19 (8,8)
    13. Uefa Champions League  1,10 (8,1)
    14. Real Madrid 1,07 (7,9)
    15. Sommar-OS  1,02 (7,5)

    Källa: SportsPro Magazine.
    Dollarkurs, 7,4

  • Fakta & statistik

    11 AUG, 2009

    Svenska idrottsstjärnor bra förebilder

    Åtta av tio tycker att svenska idrottsstjärnor är bra förebilder. Det visar en undersökning som SIFO gjort på uppdrag av Riksidrottsförbundet.

    Riksidrottsförbundet gav SIFO i uppdrag att undersöka svenska folkets syn på svenska idrottsstjärnor. 1130 personer mellan 15 och 79 år har svarat på hur bra eller dåliga förebilder svenska idrottsstjärnor är. Av de 80 procent som var positiva svarade 28 procent att idrottarna vara mycket bra förebilder och 52 procent att de var ganska bra förebilder. Endast 5 procent tycker att de är ganska eller mycket dåliga förebilder.

    Mest positiva är personer som är medlemmar i en idrottsförening, har barn som är medlemmar eller själva har ett ledaruppdrag. Här tycker över 80 procent att svenska idrottsstjärnor är bra förebilder. Men även bland de som själva inte ser på idrott eller idrottar själva är siffran hög, 69 respektive 76 procent.

    - Det visar att idrottens att idrotten har ett brett folkligt stöd och stor betydelse för många människor, unga och gamla med olika bakgrund. Våra svenska idrottsstjärnor når fler än de som är idrottsintresserade och kan bidra till att fler vill prova på idrott och börja aktivera sig. Dessutom bidrar de till att stärka bilden av Sverige internationellt, säger Riksidrottsförbundets ordförande Karin Mattsson Weijber.

    Siffrorna är genomgående positiva med små skillnader mellan kön, ålder och bostadsort. Mest positiva är personer utanför storstäderna där 81 procent tycker att svenska idrottsstjärnor är mycket bra eller ganska bra förebilder.

    Källa: RF och Sifo

  • Fakta & statistik

    15 JULI, 2009

    Svenska bolag har sämre sponsorinformation

    I den årliga undersökningen H&H Webranking framgår det att endast drygt en tredjedel av Sveriges hundra största börsföretag har information om sin sponsringspolicy eller sina sponsringsprojekt på sin hemsida.
     
    Sedan 1997 har kommunikationsbyrån Hallvarsson & Halvarsson genomfört H&H Webranking som är en årlig undersökning av företagswebbplatser. Varje år granskas drygt 700 webbplatser utifrån ett protokoll som bygger på en enkät till investerare, journalister, analytiker och jobbsökande om vilken information som dessa grupper efterfrågar.
     
    Undersökningen består av en mängd olika informationsområden där Corporate Social Responsibility är ett område som växt i betydelse på senare år. Sponsring och välgörenhet är två informationskriterier som ingår i CSR-delen.
     
    I en internationell jämförelse baserat på 2008 års H&H Webbranking fortsätter Sverige att släpa efter. Bland de europeiska företagen (700) har 49 % (47 % år 2007) information om sin sponsringspolicy och sina sponsringsprojekt på sin webbplats. När de gäller de 150 största europeiska bolagen är andelen så hög som 81 procent. Det kan jämföras med de 107 största svenska börsnoterade företagen där motsvarande siffra är 33 % (31 %). Bland de statliga bolagen där flera av Sveriges största sponsorer återfinns informerar åtta av 20 undersökta bolag om sponsring. Här kan du läsa mer om H&H Webbrank.
     
    Tabell över andel företag som har information om "sponsring" och "välgörenhet":
     

    FÖRETAG 2008 2007
    Svenska statligt ägda (20)    
    Välgörenhet 50%    -
    Sponsring 40%    -
    Noterade svenska (107)     
    Välgörenhet 39% 25%
    Sponsring 33% 31%
    Europeiska (700)    
    Välgörenhet 53% 46%
    Sponsring 49% 47%
    Europeiska Top (150)    
    Välgörenhet 89% 83%
    Sponsring 81% 81%

    Källa: H&H Webranking
     
     
     
     

  • Fakta & statistik

    16 JUNI, 2009

    CSR blir mer strategiskt

    När Corporate Social Responsibility blir en allt mer strategisk fråga för företagen tas pengar bland annat från sponsrings och evenemangsbudgetarna. Det framgår av en nyligen publicerad CSR-barometer.
     
    Affärstidningen CSR i Praktiken har i samarbete med CSR Sweden, CSR Västsverige och Social Venture Network Sverige samt Volontärbyrån genomfört CSR-barometern. Under perioden 27 april - 6 maj svarade 283 personer på frågor om företagets nuvarande och kommande hållbarhetsarbete.
     
    Ute i företagen kretsar CSR kring en rad frågor och områden. Miljöfrågan är i högsta grad central i sammanhanget. Andra relevanta områden är existerande och potentiella kundrelationer, hur det går att stärka varumärket, intern effektivitet, motivation och engagemang bland personalen. På frågan vad företagen kommer att fokusera på de närmaste tre åren kom miljö först följt av mångfald, förbättra hälsan för personalen och att utbilda personalen i CSR-frågor. På femte plast kommer att idka välgörenhet inom Sverige.
     
    En tydlig utvecklingstrend är att CSR blir alltmer strategisk från att i många fall bedrivits mer eller mindre vid sidan av kärnverksamheten. I undersökningen säger sex av tio (61,4 %) att ansvaret för CSR/hållbarhetsfrågor numera ligger hos VD. Bland övriga uppger två av tio (19,6) att ansvaret vilar hos styrelsen och ungefär lika många (18,0 %) att det sköts av en egen stabsfunktion.
     
    Att frågorna får mer strategisk tyngd framgår också att det i större utsträckning finns specifika budgetar för CSR/hållbarhetsarbete. Drygt en fjärdedel av företagen har en CSR/hållbarhets-budget och bland företag med över 300 anställda är det närmare hälften. På frågan vilken budgetar pengarna tas ifrån är det vanligaste svaret marknadsföringsbudgeten (57,8 %), följt av miljöbudgeten (42,2 %) och HR-budgeten (28,9 %). Budgetarna för sponsring (21,1 %) och evenemang (17,8 %) blir också måltavlor för resursomfördelningen.
     
    CSR handlar om att företag tar ett ansvar gentemot sina olika intressentgrupper. De grupper som är mest intresserade av hur företag tar sitt samhällsansvar är kandidater, media och konsumenter. Hos ägare och anställda är intresset högt och ligger på en stabil nivå. Lägst intresse, om än ökande, finns hos företagskunder, leverantörer samt stat/kommun.
     
    Företagens koppling till den ideella sektorn tas upp i undersökningen. Fyra av fem som svarat uppger att de samarbetar med en ideell organisation. Den vanligaste samarbetsformen är att företag skänker pengar, vilket hälften säger sig göra. Andra mer utvecklade samarbetsformer är att informera om ideella organisationers projekt, göra pro-bonotjänster eller donera tid som volontärer. Vad som är anmärkningsvärt är att fler företag väljer att informera om sina samarbeten externt (33,0 %) än internt (26,9 %). Det framgår också att mindre företag i större utsträckning arbetar pro-bono jämfört med större företag som nöjer sig med att skänka pengar.
     
    CSR-barometern tar av naturliga skäl upp frågan hur finanskrisen har påverkat arbetet med hållbarhet/CSR. Närmare hälften av företagen (48,1 %) menar att finanskrisen inte har påverkat arbetet medan 23,8 procent säger att det är för tidigt att säga. Däremot säger en lika stor andel (23,8 %) att finanskrisen tvingat fram en ökad koppling till lönsamhet. Detta ligger i linje med vad företagen säger sig vara de största utmaningarna de närmaste åren där 80,3 % uppger behovet av att stärka existerande kundrelationer och 75,5 % attrahera nya kunder. Därefter kommer aktiviteter för att stärka varumärket (69,1%).
     
    Här kan du läsa mer om CSR-barometern

    Källa: CSR i Praktiken

  • Fakta & statistik

    28 MAJ, 2009

    Vem har bäst ekonomi?

    Barcelona gick segrande ur Champions League-finalen mot Manchester United med 2-0. Men vem vinner den ekonomiska kampen? Analysföretaget Sport+Markt har gjort en jämförelse mellan storklubbarna. 
     
    Manchester United och FC Barcelona tillhör de mest framgångsrika och populära fotbollsklubbarna i världen. Enligt Sport+Markts studie "Football Top 20" har den spanska mästarklubben sammanlagt 44,2 miljoner fans på 16 europeiska nyckelmarknader, medan den brittiska rivalen hamnar på tredje plats med 37,6 miljoner anhängare. Efter fjolårets titel fick Manchester United en rejäl tillströmning av nya fans. Gareth Moore, talesman för Sport+Markt, tror på en fortsatt tillväxt för bägge lagen.
     
    "The UEFA Champions League represents the top event in European club football. Being in the final attracts international fans and provides more financial opportunities. Due to the international popularity of the event, we expect both finalists again to gain fans from abroad."
     
    I de bägge deltagande finallagens länder uppgick intresset för matchen till 40 procent av befolkningen och i Italien där matchen spelades på Olympiastadion i Rom var intresset bland folket 50 procent.
     
    Den ekonomiska jämförelsen visar att - trots att Barcelona har en större arenakapacitet - så lockar Manchester United fler åskådare och den klubb som har högst omsättning på X miljarder.

    Samtidigt pekar Gareth Moore på det faktum att Barcelona upplåter sitt (tröj)bröst i välgörande syfte. Medan Manchester United tar emot 17,7 miljoner Euro från AIG för tröjsponsorskapet betalar Barcelona 1,5 miljoner årligen 1,5 miljoner Euro till Unicef.
     
    "If Barcelona had a paying jersey partner, they could reach the exact same level."
     
    Här följer hela den ekonomiska jämförelsen:

    Manchester United Namn FC Barcelona
    1878 Grundad  1899
    Malcom Glazer  Ordförande  Joan Laporta 
    Alex Ferguson  Manager  Josep Guardiola 
      EKONOMI (EUR)  
     324,8 Omsättning 308.8 
     115,7 "Broadcasting" intäkter  116,2 
     80,9 Kommersiella intäkter 101,1 
     128,2 Matchdag Inkomst 91,5 
    17,7 (2009/10)  Tröjsponsorskap  Unicef till 2010/11 
      TRANSFER  
    55,0 Transfer utlägg 08/09  90,5
    58,5  Transfer utlägg 07/08  39,6 
    18,4  Transfer utlägg 06/07  64,4 
    -47,6  Transfer balans 08/09  -41,1 
    -28,9  Transfer balans 07/08  -9,5 
    -1,6  Transfer balans 06/07  -30,4 
    Old Trafford STADION  Camp Nou 
    76 212  Arenakapacitet 08/09 98 772 
    99%  Utnyttjandegrad  71% 
    75,691  Genomsnittpublik 07/08  67 560 
    75 826  Genomsnittpublik 06/07  74 078 
      POPULARITET (3)   
    37,6 milj  Europeisk fanbas  44,2 milj 
    6,3 milj  Inhemska fans  5,2 milj. 
    Rank i Football Top 20 
         

     Fotnot:
    1. Siffrorna under ekonomi är i EUR och allt förutom Tröjsponsorskap är hämtat från Deiloitte Football Money League. 
    2. Transfer Balance = Inkomst - utlägg
    3. Sport+Markt Football Top 20.
     
     
     

  • Fakta & statistik

    15 MAJ, 2009

    Megaevent i Fokus: Eurovision Song Contest

    På lördag är det final i Eurovision Song Contest där Malena Ernman försvarar de svenska färgerna. Läs mer om evenemanget som drar över 100 miljoner tittare och bevakas av 1 500 journalister från 70 länder.
     
    Den ursprungliga idén till Eurovision Song Contest uppstod hos Marcel D. Bezençon, legendarisk direktör för EBU under 1950-talet. Bezençons tanke var att skapa en TV-sänd europeisk musiktävling med inspiration från den italienska musikfestivalen i San Remo. Beslutet togs vid ett möte i Monaco 1955 och första upplagan ägde rum 1956 i Lugano i Schweiz under namnet Eurovision Grand Prix med sju deltagande länder.
     
    Sedan starten har sedermera Eurovision Song Contest växt till att bli Europas största TV-evenemang utanför sportens värld. Under 2007 års upplaga sågs tävlingen av sammanlagt 90 miljoner för att stiga till 105 miljoner tittare 2008. När tävlingen avgjordes förra året inkom totalt 8,3 miljoner röster.
     
    Evenemanget omfattning har också successivt växt för att kunna ta emot intresset från nya och gamla länders intresse av att visa upp sig för Europa i bästa sändningstid. Inför tävlingen 2004 infördes en semifinal som 2008 utökades med en andra semifinal som ett led i kvalificeringen till finalen där 25 länder får plats. Eurovision Song Contest avgörs i år i Moskva och på arenan Olimpiyski. Arrangörerna räknar med runt 16 000 åskådare i publiken vid vardera av de tre huvudsändningarna.
     
    Organisation
    Eurovision Song Contest ägs av European Broadcast Union som består av 125 TV-bolag i 56 länder. Evenemanget produceras av en "Host Broadcaster" i samarbete med deltagande TV-bolag under överseende av EBU. Högste chefen för evenemanget är svensken Svante Stockselius.
     
    Inom ramen för EBU ingår Eurovision Song Contest i en evenemangsfamilj tillsammans med Eurovision Dance Contest och Junior Eurovision Song Contest. Dessa evenemang går av stapeln den 26 september i Azjerbadjan respektive den 21 november då ungdomsfestivalen avgörs i Ukraina.
     
    Varumärket
    Det finns en tydligt framtagen strategi för varumärket Eurovision Song Contest. Varumärkets vision säger att evenemanget ska föra samman européer och skapa årets ultimata musikevenemang. Varumärkets personlighet beskrivs som en "Modern klassiker" och ska stärkas av följande fyra varumärkesvärden:
     
    European: Classic, Cultured, Linked.
    Surprising: Magical, Distinctive, Fun
    Human: Emotions, excitement, in-touch
    Competition: flag waving, songs, interactive.
     
    Sponsring
    EBU äger samtliga rättigheter till Eurovision Song Contest och anlitar T.E.A.M Markting för att marknadsföra rättigheterna, samma bolag som hanterar de kommersiella rättigheterna för Champions League åt Uefa. I år är det den österrikiska banken Raiffsen Bank som är officiell presenterande partner av evenemanget. På den internationella nivån under finns som officiell hårstylingpartner varumärket Taft från Schwarzkopf & Henkel och Rostelecom är officiell telekompartner.
     
    Nya Medier
    Eurovision Interactive producerar allt kring nya medier, inklusive den officiella webbsidan som förra året hade 8,7 miljoner besökare. I mediesatsningen ingår bland annat en egen kanal på You Tube som förra året var den sjätte populäraste kanalen på Youtube.com. Tävlingen har också egna sidor och forum på Facebook och Myspace samt att det går att följa evenemanget via Twitter.com. Det senaste tillskottet är SMeet  - en 3D-miljö på internet - där fansen i egenskap av avatarer kan mötas kring sitt engagemang i Eurovision i olika "virtuella rum".

    Finalen direktsänds i SVT1 klockan 21.00.

  • Fakta & statistik

    14 MAJ, 2009

    SM värt över 80 miljoner

    Att samla flera olika idrotter under samma mästerskap visade sig vara en succé. För idrotten och för Sundsvalls kommun.
     
    Resultatet från vinterns SM-vecka var 2,3 miljoner tittare, 497 artiklar och över 10 000 åskådare. Analysföretaget Infopac har beräknat annonsvärdet på evenemanget till 80,9 miljoner kronor.
     
    Sundsvalls kommun har sammanställt resultatet från SM-veckan som arrangerades i februari i år. Den svenska eliten i längdskidor, curling, squash, dragkamp och skotercross gjorde upp om SM-medaljer vilket lockade storpublik till längdspåren och arenorna.
     
    När kommunen analyserat arrangemanget ur sitt ekonomiska perspektiv visar siffrorna att SM-veckan totalt genererade en omsättning på sex miljoner kronor, fördelat på cirka 12 000 besökare och 600 idrottare. Sveriges Television sände 8,25 timmar och totalt tittade 2,3 miljoner på SM-tävlingar. Media skrev 497 artiklar om tävlingarna och arrangemanget varav 292 artiklar var utanför Sundsvall.
     
    Analysföretaget Infopac har beräknat annonsvärdet på SM-veckan till 80,9 miljoner kronor.
     
    - Resultatet är fantastiskt. Intresset för SM-veckan som samlar flera olika idrotter under samma mästerskap är stort, från såväl publik som näringsliv och media. Olika idrotter tillsammans skapar dragkraft i helheten och har med facit i hand även stor ekonomisk betydelse. Nu ser vi fram emot den stundande sommarveckan i Malmö 28 juli till 3 augusti, men även vår fortsatta satsning under kommande år, säger Riksidrottsförbundets ordförande Karin Mattsson Weijber.
     
    Maria Åslin, Sundsvall Arenas projektledare för SM-veckan, och Lars-Erik Återgård på Sundsvall Kultur och Fritid lyfter fram de lokala idrottsföreningarnas betydelse för arrangemanget.
     
    - Tack vare Stockviks Skidor, Sundsvalls Squashklubb, Curlingalliansen i Sundsvalls, Svenska dragkampsförbundet och Swemo kunskap och erfarenhet från att arrangera tävlingar och det engagemang och den stora samverkan som rådde mellan alla inblandade i projektet så blev den första SM-vecka lyckad, säger de i ett pressmeddelande.

  • Fakta & statistik

    8 MAJ, 2009

    Konståkning populär sport

    Konståkning är Sveriges tredje mest populära idrott bland kvinnor, efter ishockey och friidrott - och Sveriges åttonde mest populära totalt.

    Resultatet kommer från en undersökning som Sponsor Insight har gjort på uppdrag av Svenska Konståkningsförbundet.
     
    1,8 miljoner människor svarar ett de är intresserade av konståkning. Av dessa är 84 % kvinnor. Det är alltså en perfekt idrott för företaget som vill nå ut till målgruppen kvinnor. Spannet av ålder i målgruppen är stor: 300 000 är under 30 år och drygt 700 000 är över 60 år.
     
    Undersökningen visar också att konståkning verkligen är en mediaidrott: 73 % följer konståkning via media, det vill säga via bland annat TV, radio och dagspress. Det är en hög siffra jämfört med andra idrotter.
     
    Målgruppen visar också ett stort engagemang i sociala frågor, och då framför allt katastrofhjälp, mänskliga rättigheter och barn.
     
    Värdeord som de tillfrågade i undersökningen tydligast förknippar med konståkningen är Fantasifull och Charmerande.
     
    Per Adler, generalsekreterare i Svenska Konståkningsförbundet, gläds åt siffrorna i undersökningen.
     
    - Undersökningen bekräftar min egen bild av konståkningens position. Popularitetssiffrorna kanske överraskar många, men inte mig. Svenska Konståkningsförbundets ambition är att kunna erbjuda den här målgruppen mer högklassig konståkning, både live och i TV.
     
    - Dessutom visar undersökningen att målgruppen har ett stort kulturellt intresse, vilket bekräftar att konståkningen inte bara är en prestationsinriktad idrott, utan även en konstform.
     
     
     
    Källa: skatesweden.se

  • Fakta & statistik

    7 MAJ, 2009

    Spendersamma Vasaloppsåkare

    En ny undersökning visar att de som besöker Vasaloppets Vintervecka konsumerar alltmer.
     
    Under vinterns skidvecka spenderade besökarna cirka 115 miljoner kronor på mat, boende och annan konsumtion. Det är mer än en fördubbling på fem år. Samma undersökning visar att merparten väljer att bo i Malung-Sälen kommun jämfört med Mora.
     
    - Det är intressant att på det här sättet få en bekräftelse på vilken stark besöksmotor Vasaloppet är för Vasaloppskommunerna och vilken positiv ekonomisk effekt det får, säger Jonas Bauer, VD för Vasaloppet.
     
    Det som är slående i undersökningen är att besökarna är villiga att spendera alltmer pengar under sin vistelse i Vasaloppsregionen. I år lockade Vasaloppets Vintervecka cirka 50 000 turister (deltagare och publik). De konsumerade cirka 115 miljoner kronor. Detta kan jämföras med 2004 som lockade ungefär lika många deltagare. Då konsumerade turisterna 52,6 miljoner kronor i regionen. Det är en ökning med 63 miljoner kronor på fem år vilket visar en vilja bland besökarna att satsa på välbefinnande och nöje i samband med själva loppen.
     
    Samma undersökning visar att de som kommit till regionen för att delta i något eller några av loppen i snitt tillbringar 3,3 dagar i området och spenderar 457 kronor (utöver boendet) per person och dygn.
     
    Mora är basen för Vasaloppets Vintervecka. Men många besökare väljer att bo på andra orter inom Vasaloppsregionen än Mora. Av deltagarna i något av loppen övernattar hela 39 procent i Malung-Sälen kommun medan 32 procent har Mora som sin tillfälliga bostadsort.
     
    Vasaloppets Vintervecka är också ett evenemang som präglar deltagarnas levnadsvanor under hela vinterhalvåret. Undersökningen visar exempelvis att 27 procent av deltagarna hade varit på träningsläger som en del i uppladdningen inför Vasaloppsveckan. Deltagarna åker antingen på egna eller arrangerade läger till bland annat Sälen, Grönklitt/Orsa, Idre och Mora.
     
    - Vi noterar alltså att deltagarna spenderar ytterligare 20 miljoner kronor på träningsläger och att regionen till detta tillförs ungefär 40 miljoner i deltagaravgifter och 12 miljoner i sponsormedel. Det ger ett totaltillskott på cirka 187 miljoner kronor, säger Jonas Bauer.
     
    Vasaloppsregionen lockar inte bara i samband med Vasaloppets Vintervecka. Hela 88 procent av deltagarna och 94 procent av publiken säger att de kan tänka sig komma tillbaka till regionen även under sommartid.
     
    - Vi är naturligtvis glada över viljan att komma tillbaka under sommaren. Det bäddar för ett stort intresse för Vasaloppets Sommarvecka som genomförs i augusti med VasaStafetten, CykelVasan och StavgångsVasan.
     
    Informationen bygger på en undersökning av Rubin Research & Consulting AB som på uppdrag av Vasaloppskommunerna har undersökt de turistekonomiska effekterna av att Vasaloppets Vintervecka genomförs i regionen.
     
    Totalt gjordes 500 telefonintervjuer efter vinterveckan med slumpvis utvalda deltagare (225 svenskar, 30 norrmän, 45 från andra nationer) och åskådare som följde evenemanget på plats (150 svenskar, 20 norrmän, 30 från andra nationer).

    Läs mer om Vasaloppet i Insight RättighetsNavigator - klicka här.

  • Fakta & statistik

    28 APRIL, 2009

    Mediemarknaden tappar en miljard

    Den nedgång i medieinvesteringar som inleddes fjärde kvartalet 2008 når full styrka under första kvartalet 2009. Mediemarknaden minskade med närmare 15 procent jämfört med motsvarande kvartal 2008. Bland de som gick mot strömmen fanns Event-Marketing och Bioreklam.

    De totala medieinvesteringarna uppgick till  drygt 6,6 miljarder kronor, vilket innebär att omsättningen under första kvartalet minskade med drygt 1 miljard jämfört med första kvartalet under fjolåret.

    De flesta medieslag tappar reklamintäkter. Inom morgonpressen, kvällspressen och
    fackpressen, finner man den största minskningen. Även populärpress och utomhusreklam visar kraftigt vikande annonsintäkter. TV, radio, gratistidningar och  oadresserad direktreklam och kataloger/-vägledande medier tappar reklamintäkter,  men ökar sina marknadsandelar något eftersom intäkterna minskar mindre än mediemarknaden som helhet.

    Internet, adresserad direktreklam, mobilmarknadsföring och butiksmedia klarar sig relativt bra även om annonsintäkterna i dessa medier minskar något. Bioreklamen och Event Marketing tillhör "vinnarna" med ökningar på över 25 procent första kvartalet 2009.

    - Att nedgången är så kraftfull och slår mot de allra flesta medier är ovanligt. Man får gå tillbaka till 2001/2002 och svallvågorna efter IT-boomen för att finna motsvarande minskning av reklamintäkter, enligt Magnus Anshelm, VD på IRM.

    Källa: IRM-Media

  • Fakta & statistik

    21 APRIL, 2009

    14 024 såg SM-finalen i innebandy

    Innebandysäsongen är över i och med att lördagens SM-finaler avgjordes inför ett slutsålt Globen. Svenska Superligan har annars under säsongen gjort ett tapp publikmässigt, men bättrat på TV-siffrorna.
     
    SM-evenemanget som omfattade damernas och herrarnas SM-finaler lockade 10 112  respektive 14 024 åskådare. Bägge finalerna direktsändes i TV4 där herrfinalen som vanns av AIK sågs av 239 000 tittare, en nedgång från fjolårets notering på 310 000. En förklaring var hård konkurrens från SVT som hade sändningar från en ishockeylandskamp och handbollslutspelet samtidigt. Damfinalen, där Balrog tog hem SM-guldet, ökade däremot och sågs av 113 000 tittare jämfört med förra årets 75 000 tittare.
     
    Det var femte gången som ett SM-finalevenemang genomfördes i Globen. Nästa år är det dags igen den 17 april. Intresset för evenemanget växer och det finns planer på att utöka arrangemanget.
     
    - Man märker absolut att det växer. Den första reaktionen som vi gjorde när det började dra igång på allvar är att vi behöver vara fler personer som jobbar med de viktiga frågorna. Allt kring arrangemanget växer, från leverantörer som anordnar montrar till sponsorer och press, och det behövs fler personer som tar hand om olika ansvarsområden, säger Roland Petterson, projektledare för SM-finalerna till innebandy.se
     
    Svenska Superligan har under säsongen 2008/09 haft ett totalt publiksnitt på 1 112 åskådare, fördelat på 1 004 för grundserien och 1 964 under slutspelet. Jämfört med säsongen innan är det en publikminskning från det totala snittet på 1 306 åskådare.

    Till glädje för Svenska Superligan har tittarsnittet för matcherna i TV4 Sport den gångna säsongen fördubblats från 32 6000 till cirka 68 400, enligt uppgifter från Svenska Innebandyförbundet.

    Svenska Spel och Expressen är officiella huvudsponsorer för svensk innebandy. Huvudsponsorer för SM-finalerna var Svenska Spel tillsammans med SJ.


    Tabell: Publikligan under grundserien 2008/09 (Topp 5)

    Lag Publiksnitt
    Warberg IC 1 792
    Storvreta IBK 1 402
    Pixbo Wallenstam IBK  1 302
    IBK Dalen 1 298
    FC Helsingborg 1 245

    Källa: innebandy.se

feed-image RSS - Prenumerera på nyheter